Arkiv | Foton på mig RSS feed for this section

Beach 2013

19 Jun

???????????????????????????????

Hur gör ni på stranden? Kastar ni glatt av er kläderna och plaskar runt i bikini, eller står ni i vassen iförd overzize-t-shirt och tänker ”Nästa år, DÅ!”.

IMG_5141

Många av oss låter våra känslor inför vårt eget utseende begränsa oss, så att vi avstår från saker som vi egentligen njuter av att göra men inte vågar eftersom vi inte känner oss bekväma; vi tycker att folk stirrar och vi känner oss som valrossar bredvid alla små söta flickkroppar i små bikinis.  Jättetråkigt, tycker jag. Vissa tycks gå ett helt liv och bara blicka framåt till DEN DÄR sommaren när man tappat alla överflödiga kilon – men vad händer med alla somrar som man faktiskt inte upplever fullt ut med det tänket?

IMG_5149
(Bikinibild på moi, som speglas i glasögonen.)

Jag har visserligen gått ner i vikt, men jag är fortfarande ingen särskilt smal tjej. Jag kan liksom aldrig samla ihop motivationen till att förlora de där sista tio, femton kilona för jag känner inte att jag behöver det. Jag är frisk och stark och gillar oftast min egen spegelbild, så det är väl skit samma om jag aldrig når en storlek 38 eller 36 eller vad nu ”smala” tjejer har. Enda gången som jag känner att jag verkligen, verkligen vill gå ner mer i vikt är i situationer när jag jämför mig med andra och när jag tror att andra bedömer mig – som på stranden. Det är en väldigt påträngande och skamfull känsla, men den är ärligt talat helt fel som motivation! För varför ska jag bry mig om vad de där fem bröliga precis-lämnat-tonåren-pojkarna tycker om mitt utseende? Det är väl fullständigt oviktigt vad de har för åsikter om min röv? Och jag har ingen aning om hur hårt de där vackra bikinitjejerna jobbar för att ha perfekt solbränna och perfekta kroppar. DE kanske inte alls tycker att de är perfekta, har ni tänkt på det? Vi människor är nämligen oerhört självcentrerade. Om man kunde se allas tankar på stranden en vacker sommardag så skulle väldigt få tankar handla om ”Oj, kolla in Anneths lår, herregud alltså…” utan mer om ”Duger jag? Ser jag tjock ut? Hon där har mycket finare bröst än mig. Usch, jag ska aldrig mer äta glass.”

IMG_5157

Och det är därför som jag propagerar för att ta hand om varje dag och att NJUTA av allt det just du förmår njuta av. Även om du försöker gå ner i vikt, glöm inte att du faktiskt lever under tiden, just nu. Skit i vad alla andra tycker, din kropps upplevelse av sand, sol och vatten är lika härlig oavsett om du har storlek 56 eller 44.

1011184_545860295472666_105793624_n

Reportage i Expressens LCHF-magasin och femårsdag

14 Jun

???????????????????????????????

???????????????????????????????

IMG_5059

Idag kom Expressens LCHF-magasin ut, med ”min” artikel i. Jag känner mig väldigt upprymd och glad över att jag fick komma med och över hela upplevelsen att bli intervjuad (otäckt) och fotograferad (ännu mer otäckt). Lustigt nog kom magasinet ut på min och Kristofers femåriga bröllopsdag, så det blev som en liten extrapresent. 🙂 Välkomna hit till alla som kikar in tack vare min bloggadress i tidningen; känn er fria att snoka runt hej vilt och att ställa frågor om ni så vill. Min viktresa går att följa med bilder i kategorin ”Foton på mig” här till höger.

2603190027_6ec63c2c2c_b-kopia-kopia-copy

 IMG_5052

Dagen till ära bjuder jag på en liten bröllopsbild och en bild på hur jag och maken ser ut idag. Kristofer fånar sig som vanligt, men det är därför som jag älskar honom. 🙂 Hade jag en allt igenom seriös gubbe som aldrig busade skulle jag nog ledsna. Jag är förresten inte så dålig på att fåna mig heller, men på kort försöker jag alltid att se så där facebooksnygg ut. 😉

IMG_5053

I stället för att äta middag ute käkade vi hotellfrukost på Corallen ute vid havet. En jättetrevlig upplevelse, alla älskar väl hotellfrukost? Bra när man inte vill bränna massa hundralappar på en god buffé med.

???????????????????????????????

Kristofer överraskade mig med två vackra smycken från Ko-ko-no – en blå ”droppe” som är öppningsbar och en mer neutral men väldigt glittrig boll som också går att öppna. Tanken är att man ska kunna bära en liten lapp inuti med något kärleksord tror jag. 🙂 En jättefin present, jag älskar båda två och blev lycklig över hur han tänkt till för att hitta en present som var väldigt ”jag”. Jag är kräsen när det gäller smycken och har inte många. Har aldrig riktigt känt mig som en ”tjejig” tjej så hela den här grejen med högklackat, handväskor och läppstift är ett mysterium för mig, men smycken är okej bara de är i rätt stil. Inga stora fläskiga diamanter…

IMG_5047

Min present till Kristofer blev mer praktisk (jag har redan öst graverade halsband över honom på våra andra årsdagar) – han älskar som många av er vet att utveckla sina konstnärliga talanger, och hans planer för året är att lära sig hantera airbrush. Jag är ett fan av att läsa på ordentligt innan jag sätter igång med något 😉 så det fick bli lite böcker till honom. En bok för att förbättra löpsteget blev det också, eftersom han tagit upp löpningen ordentligt detta år.

Jag är väldigt tacksam för mitt liv med min älskade, vi har oerhört roligt ihop och skrattar mycket. Jag älskar dig Kristofer! 🙂

Reportage i Expressens LCHF-magasin

12 Maj

IMG_4880

I måndags fick jag en kommentar här i bloggen där en frilansjournalist bad att få kontakt med mig. Jag mailade till adressen som jag fått, och det visade sig snabbt att Elin, som hon hette, sökte folk som hade gått ner i vikt med LCHF och som kunde tänka sig att vara med i ett litet inspirationsreportage i Expressens LCHF-magasin. Jag höll på att bryta ihop av nervositet direkt så jag svarade ja på en gång – hade jag fått tid att fundera hade jag nog sagt nej eftersom jag är så blyg. 🙂

Intervjun tog ungefär en halvtimme och hölls via telefon i onsdags. Vi pratade en dryg halvtimme om bland annat min ätstörningshistorik och om hur jag 2011 valde LCHF just för att försöka gå ner i vikt på ett sunt sätt, med riktig mat utan konstigheter. Jag har nu i efterhand fått läsa hennes lilla artikel och den kommer att bli bra tror jag; lite ytlig och glättig, men det visste jag ju från början och hade inte förväntat mig något annat.

Jag var nästan mer nervös inför mötet med fotografen i lördags. Det var ju så pass länge sedan som jag gjorde min viktresa så det där första extatiska lyckoruset över mina tappade kilon är förstås borta, och jag minns knappt hur det var att väga 88 kg. Därför kändes det märkligt att behöva stå i fokus på ett sånt här sätt, som om jag plötsligt skulle hyllas för en gammal prestation. Jag fick förstås lite prestationsångest och kände att usch, jag är inte alls särskilt smal och alla som läser reportaget kommer att tycka att jag fortfarande är tjock och skratta åt mig och tro att LCHF är värdelöst. Sen tog jag mig samman och insåg att hey, jag kanske inte är en supersnygg modell med fixade naglar och dyrt smink, men jag blev faktiskt kontaktad för att jag är jag.

IMG_4906

Fotografen från Västervik var hur som helst jättegullig och jag kunde slappna av i hans sällskap. Han berömde vårt hem och sa att allt såg ut som en färdig studio, vilket kändes superkul. (Tur att han inte kikade in i sovrummet för det var där vi hade slängt in all skit som vi städat undan.) Vi tog ungefär en miljard bilder där jag sitter, står, visar upp hemmagjord glass och ser förbaskat glad ut på vartenda kort. Han tyckte det var bra att jag ler så naturligt, men alla som känner mig vet att jag skulle le mot en kamera om jag så höll på att få ena benet borttuggat av en vithaj samtidigt så för mig var det inga konstigheter. 😉

Numret kommer tydligen ut i slutet av juni, så om ni är nyfikna på hur det hela blev är ni välkomna att köpa bilagan då. 🙂 Det hela var en rolig och lite glamourös upplevelse för en nördig vikarierande biblioteksassistent som mest lufsar omkring i jeans, så det här kommer jag att leva på länge.

Kram på er!

Påsken

2 Apr

45243_10151406312799226_1523613459_n

Jag har ätit perfekt i tre månader nu, men under påsken hade jag och maken bestämt oss för att äta påskäggsgodis. För mig personligen ser jag ingen fara i att äta totalfel ett par gånger om året – min största vinst med LCHF är ju att det där godis-varje-dag-ätandet för att jag är trött/ledsen/hungrig/arg osv. äntligen är borta. Nu är det tisdag efter påsk och jag är uppsvälld som en liten boll. Mest är det vatten, jag vet, men det ska bli skönt att bli av med extravätskan och kunna känna sig slank igen. 🙂

Social kompetens på internet

22 Jun

Oooh, måste visa… 😀 Det här tyckte jag var en himla söt kommentar så här i midsommartider:

 

Jag tycker din uppdatering SUGER! Varför har man en blogg om man inte bloggar mer än 1-2 ggr i månaden?! Dåligt tycker jag. Lägg ner bloggen eller gör inlägg varje dag! Man blir så trött då man ska gå in och sedan står det fortf 8 juni…. SUCK!!!!

 

Så, Anna eller vad du nu heter, som bemödat sig om att skicka detta – varför har jag en blogg?

Detta är min personliga receptsamling och peppblogg, i vilken jag har loggat min viktresa. Jag har en skara vänner som läser den på begäran men jag jagar inte läsare, och jag tänker sannerligen inte stressa upp mig för kommentarer som din. Min blogg var inte ens offentlig de första månaderna, utan det var bara jag som kunde läsa den. Mig kvittar det egentligen. Tycker du verkligen själv att du har rätt att kräva inlägg, eller att du med din ”vänliga” ton ens FÖRTJÄNAR att jag ska skriva något uppbyggligt, intressant eller roligt för dig? Besitter du ingen social kompetens eller tycker du helt enkelt bara om att vara lite busig och skriva elaka kommentarer här och var i bloggarna? Nä, om alla mina läsare vore som du skulle jag göra bloggen privat igen, och om min uppdatering inte passar dig så rekommenderar jag varmt resten av internet.

Så. Skål på er alla goa vänner och glad midsommar!

 

 

Karlshamn, the story

31 Maj

Nu sitter jag i soffan och pustar ut efter en liten tvådagarstripp till Karlshamn för att fira älskade brorsdottern som skulle presentera sitt kandidatarbete på högskolan. Vi anlände till staden igår eftermiddag och installerade oss på Port Hotel (fräscht, god service och marint tema på rummen = mysigt). Lite ironiskt blev vi redan vid incheckningsdisken erbjudna både choklad och prinsesstårta helt gratis. (Märkligt att det finns en liten röst i bakhuvudet som skriker ”ÄT! GRATIS E GÖTT!”) Vi log lite åt receptionistens min när vi tackade nej, troligtvis händer inte det så ofta. 🙂

Därefter begav vi oss raskt ut på stan för att äta något gott. Jag planerar ju sånt här in absurdum och visste redan vilken restaurang jag ville äta på, men av olika anledningar så blev måltiden på restaurangen vi besökte fördröjd…inte roligt att för en gångs skull känna sig svag och irriterad av hunger. Men maten på Brasserie Fridolf (Ågatan 26) visade sig trots allt vara värd att vänta på trots strul i köket!

Det här är Fridolfs hamburgare med bacon, ost, chilidressing och coleslaw. Servitrisen fick ögon som tefat när jag bad om att få burgaren utan pommes och bröd, men tallriken som kom ut såg både vacker ut och smakade finemang. Innan jag såg maten var jag lite rädd för att inte bli mätt (ibland får man ju väldigt små, trista burgare och om man då inte ”kan” äta så mycket tillbehör väntar hungern snart runt hörnet), men detta var en rejäl nötköttsburgare så vi gick därifrån nöjda och belåtna. Kristofer skrattade åt mig när jag slickade upp det sista av dressingen ur koppen med hjälp av fingret…kan jag hjälpa att jag verkligen njuter av god mat va? 🙂

Dagen därpå började med en god hotellfrukost, bestående av två ägg, Bregott, rökt lax, philadelphia, lite valnötter, linfrö, hallon, någon matsked yoghurt till linfröna och grönsaker (aj lööv hotellfrukost), och sedan var det dags för den här tjejens presentation av sitt kandidatarbete. Emma gjorde förstås bra ifrån sig trots nervositet. Puss på dig raring, du är bäst! Ni kan se mer HÄR av hennes arbete.

Man kan ju inte köpa en mesig present till en cool brorsdotter! Därför fick hon och hennes sambo denna gåva. Jättenöjda blev de!


Dagens andra och sista mål mat intogs på Gourmet Grön, som faktiskt låg inuti högskolan. Fantastisk mat med många roliga, fräscha tillbehör. Restaurangen är kravcertifierad med många ekologiska varor, tummen upp för det! Självklart åt jag buffé, enligt rättesnöret ”ät tills du skäms”. Man kunde också på egen hand grilla både kött, halloumi, färsk sparris osv. (ingick i priset) så jag grillade en sparris till efterrätt. Efteråt blev det ekologiskt kaffe. Fem koppar kaffe allt som allt blev det under dagen; mycket mer än jag brukar egentligen, men det blir ju en himla massa fikande när familjen ses och det är inte så skoj att bara sitta och glo när andra frossar på vetelängd och havrekakor.

Lite tid för promenerande blev det, både kring högskolan som ligger fantastiskt vackert vid havet och inne i själva staden. Det blev tre H&M-toppar i glada färger för min del och sex par kallingar i glada färger till maken. 🙂

Dagen var också fylld av uppträdanden och fler elevpresentationer på skolan; mest minnesvärd var timmen vi spenderade med att lyssna på ”Underbara Clara” Lidström som tillsammans med författaren och forskaren Annakarin Nyberg berättade om bloggar och entreprenörskap; hur man skapar förutsättningar för att försörja sig på sitt bloggande kan man säga.  Clara driver en av Sveriges största bloggar med ett starkt varumärke i ryggen, och det var spännande att höra henne berätta om sina erfarenheter. Båda kvinnorna verkar mycket kloka, kreativa och drivna och jag kan varmt rekommendera att lyssna på detta föredrag om ni får chansen.

Nu är det nog dags för sängen…eller kanske lite filmtittande först. Inget mer kaffe för mig i alla fall!

Kram på er!

Majutmaning vecka 4

29 Maj

Nu är vi inne på upploppet. Jag har nästan svårt att tro på vågen, men den har stadigt tickat neråt under dessa veckor och idag visar den på 67 kg – vilket blir -7.3 kg hittills under maj. Galet! Jag tror inte att jag har gått ner så mycket under en månad förut, men å andra sidan har jag nog aldrig jobbat så målmedvetet heller. Jag har ställt om kroppen till periodisk fasta, jag har konsekvent tackat nej till allt som legat utanför min matplan (inte ens tillåtna saker som mörk choklad, alkohol eller lchf-bakverk har jag rört minsta gnutta av) och jag har gått, gått och gått – både på motionsbandet och ute. Till och med när jag var förkyld såg jag till att inte fastna i soffan utan var ute och rörde på mig så gott det gick.

Så – idag är jag sjukt imponerad av mig själv. Hade en egoboostkväll igår när jag provade massa kläder som suttit tight; nu sitter de som en smäck! Yeay!

Kram på er!

Vecka 3 i majutmaningen

22 Maj

 Still lookin’ good. 🙂 (Nej jag har inte sjutusen myggbett på fötterna, det är små sårskorpor från förra veckan…lång historia…)

Två veckor in i majutmaningen

15 Maj

Min våg är fortfarande snäll… 🙂 Just nu testar jag något som kallas periodisk fasta, vilket i korthet innebär att man äter alla måltider inom ett tidsspann på åtta timmar och sedan låter kroppen fasta de övriga sexton. Det finns långa och mer eller mindre komplicerade förklaringar till varför detta är effektivt för både träning och viktnedgång, men för den som vill veta mer överlämnar jag personen med varm hand till Google. 🙂

Att ”fasta” låter kanske hårt, men det är det inte. Det inkluderar ju även många timmar där man faktiskt sover. En perfekt dag för mig har alltid sett ut så att jag vaknar, dricker kaffe, skrotar omkring, städar lite, tar en promenad kanske…och så äter jag frukost sent, vid 12 eller så – det är därför som denna metod passar mig så bra. Jag är ingen som kan skutta upp ur sängen vid 07 och verkligen njuta av frukost så tidigt, kroppen är inte vaken och redo. Nu käkar jag ofta vid, säg, 12 och 18. Man behöver absolut inte styras av klockan heller och äta på bestämda klockslag, bara det är inom tidsspannet på åtta timmar. Det finns eller inget som säger att du ska äta två mål mat – bara du är hungrig så är det fritt fram att käka på inom dina åtta timmar.

Update: Fick en liten respons av Joel, the Yoda of excercise, där han bland annat tipsade om 14 timmars fasta för oss kvinnor i stället för 16. Jag blev lite nyfiken och hittade denna artikel – mycket läsvärd.

En vecka in i majutmaningen

8 Maj

 …Och det rör på sig ganska fint. 🙂 Jag veeet att det är mycket vatten som försvinner under den första strikta veckan, men det är väldigt peppande ändå att vågen faktiskt visar mer än -3 kg. 3 cm i midjan är borta också.

Jag har varit väldigt ordentlig, planerat varenda måltid och inte stoppat något alls i munnen som inte ska vara där. Det har också blivit några promenader på motionsbandet och ute i solen förstås. Att klampa omkring i platta conversekopior var inte riktigt optimalt för powerwalks så jag införskaffade ett par sådana här:

Det är sådana skor som är lite svängda undertill så att man tränar lår och rumpa när man går. De är supersköna mot fötterna men det tar nog ett antal promenader innan jag helt vant mig vid obalansen och kan slappna av lite mera.

Kram på er!

%d bloggare gillar detta: