Arkiv | Foton på mig RSS feed for this section

Jahapp

2 Maj

Jaha, hur gick det här till då? Va va va va? 😀 Några bonuskilon som inte alls ska finnas där men som smugit sig på under alla unna sig-helger och ”åh vad trött jag är efter jobbet, låt oss mysa i soffan”-kvällar. Nu ska de i alla fall väck. Nu under maj har jag gått med i en Biggest Loser-utmaning i min lchf-grupp på facebook (mest på skoj, fast jag behöver utmaningen som en spark i röven) och vinnarskallen har kört igång. Inte för att jag tror att jag vinner (tjejen som vann aprilutmaningen gick ner över åtta kilo) men som sagt – bara fläsket rör på sig så är jag nöjd.

Veckans mat kommer här:

Tacokryddad köttfärs med tillbehör (ni vet; lök, avocado, tacosås, creme fraiche, riven ost, tomat, gurka, sallad, feferoni…)
Köttgryta med blomkålsris (grytan innehåller tärnat stekt fläsk, karré, massa paprika, purjo, champinjoner, fond och grädde)
Stekt karré med coleslaw
Caesarsallad med räkor och rökt lax (Kristofer gör en sjukt god caesardressing)
Köttfärsbiffar med blomkålsmos
Stekt lax med gräddstuvad vitkål
Tomatsoppa med vitt vin & knaperstekt bacon

Frukostar att välja mellan:

Ägg & rökt lax, paprika och en klutt majonnäs, kaffe med 1 msk grädde

Äggwrap med sallad & tonfiskröra, kaffe med 1 msk grädde

Två stekta ägg med Boxholms chiliost emellan, paprika & tomat, kaffe med 1 msk grädde

Kesoplättar eller lchf-våffla med hallon och crème fraiche, kaffe med 1 msk grädde

Äggröra med creme fraiche och riven ost, paprika, kaffe med 1 msk grädde
Mellanmål:

En näve paranötter, rullar med ost, skinka och grönsaker (paprika, gurka) eller med ost, grönsaker och ölkorv.

Makrill i tomatsås

Keso med nötter, hallon & grädde

Long time no see

3 Jan

Hej alla!

Det var ett tag sedan jag skrev här. Det beror mest på att jag en längre period har kört med ”gamla godingar” i köket och inte direkt testat något nytt, spännande och värt att blogga. Nu i snåla januari förutspår jag till exempel mycket mat gjord på rester från julskinka, en del gräddstuvad vitkål (och grönkål) och köttfärsrätter förstås. Ingen oxfilé direkt. 😉

Hur gick det för er över jul och nyår, mår ni bra? Jag har väl inte direkt varit strikt nu i december, ätit godis, choklad och annat gott. Damn you, skumtomtar! 🙂 Det har förstås känts på kläderna, jeansen sitter tightare och jag har knappt vågat väga mig. Sedan två dagar tillbaka nu har jag kört strikt igen och i morse ställde jag mig på vågen…som bara visar på 7 hg upp sen senast! Visserligen har jag säkert tappat en hel del vattenvikt under dessa två dagar och svullnat av rejält, men jag trodde allt att det skulle vara ett större plus. Skönt.

Hur som helst. Jag tänkte köra lite strikt ett tag – nu väger jag ca. 69 kg och jag vill gärna gå ner till 65 kg för då sitter kläderna som bäst. Är ni med mig?! 😀

Jo men det är väl klart att jag fick världens fulaste plagg i julklapp. Busiga brorsdottern hade dessutom valt den diskreta färgen chockrosa… Numera går jag under namnet ”Bumbi” här hemma…

Kram på er godingar!

The not so LCHF vacation

28 Aug

Kan ni gissa var vi har varit? 😉 Jo, Gotland förstås! Onsdag-fredag med mängder av nya intryck, museum, shopping, runtvandringar och så klart restauranger och caféer. Häärligt!

Jag bestämde mig innan semestern för att äta ”som vanligt” men välja ut det gottaste och inte måga i mig halväckliga saker bara för att jag ”fick”. Billig frukostjuice och vitt bröd har till exempel gått bort, men jag har ätit saffranspannkaka, choklad, guteglass och andra goda saker. Ångrar mig inte en sekund. 😉 MEN! Är helt nöjd och glad över att nu äta LCHF i vardagen igen, semester är semester.

Vilka blev konsekvenserna för mig? Uppsvälld och bullrig mage (framför allt första dagen), kvällströtthet och + 2.7 kg på vågen. Eftersom det mesta var vatten har 0.6 kg redan försvunnit sedan igår och jag tror inte att det tar många dagar innan extrabagaget är borta helt.

Hur ska man då göra med LCHF på sin semester? Jag tror det viktigaste är att verkligen tänka igenom var ditt fokus ska ligga någonstans – är du riktigt överviktig eller har svårt att hantera kolhydratsrik mat (du mår dåligt, sötsuget kickas igång etc.) så kanske det bästa är att fortsätta vara så strikt som du behöver får att må bra och gå ner i vikt? Är du målviktig eller har tappat större delen av den vikt du vill förlora så kanske du däremot vill göra en del planerade avsteg. Tänk då igenom detta och håll dig till din plan. Hellre att du är ärlig mot dig själv innan och bestämmer en rimlig nivå på ätandet än att du planerar en superstrikt kost men går bärsärkagång vid åsynen av första bästa frukostbuffé och sedan tröstäter hela resan för att du har dålig karaktär. 🙂

Bjuder på en alldeles nytagen bild också. Storlek 36/38 på tunikan!

Kram på er!

Bildkavalkad

8 Jul

Även om jag gick upp två-tre hekto över 70 kg i vattenvikt på grund av Mios ”flötgröt” (låter läbbigt, är en skitgod drink) så tänkte jag bjuda på en liten bildkavalkad för att fira milstolpen. Dagen till ära får ni se mig i de jeans som jag hade på första och andra fotot (se kategorin ”Foton på mig”) och som jag, när jag började med lchf, inte kunde få på mig. På bloggens första bild, där jag gått ner 4 kg, sitter de som ett andra skinn.

Och ja, jag har illgröna trosor på mig. 🙂

En stor milstolpe

6 Jul

Idag, go’ vänner, kom jag äntligen under 70-strecket på vågen! Officiellt har jag nu ”normalt” BMI och räknas åtminstone hos sjukvården som normalviktig (nätt och jämnt). Sen så har inte jag så värst mycket till övers för BMI-måttet i övrigt för jag tycker inte det är särskilt rättvisande…men en milstolpe blev det för mig i alla fall. 🙂 Hurra för mig! Nu har jag ändrat min ticker också så att den visar det jag egentligen har som målvikt; förut visade den ju på just 70 kg.

Firades gjordes det på sätt och vis med en mycket trevlig fest hemma hos min vän Mio som firade sin födelsedag lite i förskott. Fest är fest och på grund av alla söta drinkar jag drack så är jag väl över 70-strecket i morgon igen, haha, men roligt hade vi!

Kram på er!

Dags för foto nr 3!

12 Jun

Startvikt 1 mars: 88 kg.
Nuvarande vikt 12 juni: 72.5 kg.
Total viktnedgång: 15.5 kg.

Kolla, jag är påklädd på bilden! 😉 Jag tyckte det var dags att fota mig igen, men den här gången övergav jag de gamla jeansen eftersom jag numera kan ta av och på dem utan att knäppa upp gylf och knapp. Jag har köpt shorts i tumstorlek 31 som dagen till ära fick vara med i stället.

Min man fyllde sin stridspackning (säcken med utrustning som han har med sig i fält på hemvärnsövningar) och tryckte ner åtminstone 13.5 kg i den för att jag skulle kunna känna efter ungefär hur mycket vikt jag rent konkret har förlorat. Helt sjukt! Gick jag omkring med allt det där extrabagaget på mig?! Inte undra på att det var jobbigt att gå på promenader och sånt…

Nu ska jag baka lchf-mandeltårta som jag ska ha till ett glas vin i eftermiddag. Recept kommer senare. 🙂

Kram på er!

Gamla bilder och en gammal historia

28 Maj

Jag hittade av en slump lite gamla foton när jag var hemma hos päronen i Lysekil och tänkte att jag skulle visa dem här. Kvaliteten är dålig för de är tagna av min på den tiden ganska unga brorsdotter med en helt vanlig, sketen kamera (för på den tiden, små barn, hade man vare sig digitalkameror eller mobiler med bra kamerafunktion) men ni ser nog att det är jag ändå.

Det behövs en liten bakgrund kanske. Stora delar av min ungdom vägde jag runt 73 kg, åtminstone genom större delen av högstadiet och halva gymnasiet. Ironiskt nog ligger min idealvikt idag runt 70, men ni vet, under den perioden av livet har många tjejer fortfarande kvar sina flickformer och de flesta tjejerna i skolan var väldigt smala tyckte jag.  Jag kände mig tjock, och blev också kallad det. Att få pojkvän var inte att tänka på, inte på den tiden när det mesta handlade om yta, märkeskläder och att festa hårdast.

I mitten av gymnasiet fick min kompis Jenny pojkvän. Hon och jag hade liksom varit ”singelkompisarna” och jag kände mig jättekonstig när hon fick kille. Väldigt ensam och utanför. Jag tänkte att okej, om ingen vill ha mig som jag är nu så får jag väl ändra på mig – och det gjorde jag. Jag lade om kosten (ni vet, bort med allt fett, inget socker, mat var tredje timme med mängder av grönsaker) och joggade en liten snutt sex dagar i veckan samt styrketränade. 19 kg gick jag ner på mindre än ett halvår och resultatet ser ni nedan.

Som ni ser blev jag aldrig riktigt, riktigt smal; även om jag är benig upptill har jag fortfarande mina höfter kvar även i storlek 34/36. Grejen var väl att så länge jag gick ner i vikt så kändes allt bra, men när jag blev nöjd så utvecklade jag efter hand ätstörningar. Jag hade undvikit ”vanlig mat” så länge och när jag nu skulle börja äta vanligt så fick jag panik. Vissa perioder hetsåt jag allt det där som varit förbjudet, och andra perioder nästan svälte jag mig själv (fasta, Nutrilett, grönsaker…) och tränade jämt. Glass gick ju fint att kräkas upp så det åt jag mycket av.

Detta tog all min ork (orkade inte plugga vidare efter gymnasiet eller skaffa jobb, livet handlade om att hantera ångesten som ätandet gav) och jag hamnade liksom efter i livet eftersom jag tappade runt två år i min strävan att bli frisk. Det märktes inte så väl utåt att jag var sjuk eftersom de flesta tänker ”ätstörning = supersmal” – men en ätstörning sitter framför allt i huvudet. Jag skämdes och isolerade mig mer eller mindre från omvärlden. Ett par år tidigare hade jag ju hyllats på grund av viktnedgången, och jag ville inte direkt erkänna att jag nu gick upp på nätterna och hetsåt frysta muffins (jag vågade inte tina dem i mikron för jag var rädd att mamma och pappa skulle vakna av ljudet). När jag väl började plugga på universitet, flyttade hemifrån och lyckades sluta kräkas blev jag bättre, men eftersom jag fortfarande hetsåt periodvis satte sig ju alla kilon på plats igen. Efter två-tre år vägde jag lik förbannat 73 kg igen. Då var det som om kroppen slappnade av och min krampaktiga vikthets släppte, jag kunde börja äta normalt igen – dock inte exempelvis smör, grädde… Det tog emot.

Nu när jag äter lchf äter jag mycket av det som jag förr ansåg vara förbjudet, och jag upplever att mina tendenser till ångest som fortfarande är förknippat med mat och ätande har blivit bättre av att äta så som jag gör. Samtidigt inser jag att jag även nu har en grupp mat som jag inte äter så mycket av, och jag tror det är viktigt att vi som äter lchf är noga med att varken för oss själva eller för andra poängtera att viss mat är ”förbjuden”. Det kan ställa till det i huvudet. 🙂  Kolhydrater är inte farliga i sig – ingen kan få mig att tro att en potatis, ett äpple eller en rödbeta är ”giftiga” för att de innehåller kh – utan det handlar om att lära sig äta all mat man väljer att äta med medvetenhet och kännedom om den egna kroppen och det egna beteendet. Vad kan just jag äta för att jag ska må som allra bäst?

EDIT. Nu när jag väger som jag vill (pendlar mellan 67-70 kg) så upplever jag att övergången mellan relativt strikt till hyfsat liberal lchf har gått fint. Jag får inte ångest av att äta en frukt, en skiva gott surdegsbröd eller rotfrukter. Övergången består nog i att äta ungefär likadant som förut, men med mer grönsaker, mer nötter, mer mejerier och mer efterrätter. Jag gör avsteg ibland och har fortfarande svårt för att låta avstegen bli måttfulla och begränsade till en viss dag eller en viss tidsperiod – som ”alla andra” går jag upp lite i vikt under semestrar och storhelger. Samtidigt ser jag det inte som ett större problem. Märker jag att jeansen börjar spänna åt lite så äter jag strikt ett par veckor bara. Jag har ingen ångest för vikten längre, jag är i kontroll.

Foton, 25 april

25 Apr

Jag har funderat ett tag på att be maken fota mig på nytt, och när så vågen idag visade på – 10 kg sedan 1 mars så kände jag att det var dags.

Startvikt: 88 kg.
Nuvarande vikt: 78 kg.
Total viktnedgång: 10 kg.

För skojs skull tog jag samma jeans på mig – minns att jag var så stolt för att jag kunde få på mig dem vid förra fotosessionen trots att de satt som ett korvskinn. Nu är de ganska stora…

Känns härligt detta! Och jag mår så himla bra! Här får ni en bonusbild också, tagen i går efter en stunds solande på balkongen. 😉

Jag har på mig en tunika som enligt min man får mig att se ut som ”en sån där glad tysk flicka som hämtar öl”. 😀

Kram Anneth

Foton, 19 mars

20 Mar

Nu blir det nästan lite porr. 😉 Det här är bloggens första bilder på mig och jag planerar att fota mig med 6 – 8 veckors mellanrum så att jag rent konkret kan se att det händer något med kroppen.

img_00401

Datum: 19 mars 2011.
Startvikt: 88 kg.
Nuvarande vikt: 84 kg.

Vissa kanske skulle stirra sig blinda på min grekiska gudinnekropp *host*, men själv ser jag bara det enfaldiga leendet och de skelande ögonen som tyder på att jag fokuserar på något ganska närliggande. Haha! Tur att man kan garva åt sig själv! 😉

The behind. Jaa, vad säger man? Valkarna ska väck och jag måste lära mig att platta håret ordentligt baktill. 😉

%d bloggare gillar detta: